I backspegeln: Park blir storaberg
Det var en tid när storabergsåkningen mer handlade om att dra elvor och snabbt ta sig ned för bergssidan med fart än finess. Den nya tidens skidåkare höll sig i parken och lämnade bergen till gubbarna med deras stora ryggsäckar. Sedan kom CR Johnson och skidåkningen förändrades – för alltid.
Det var med stor sorg, en genuin ledsenhet jag nåddes av nyheten om att Charles Russel Johnson hade gått bort i en skidolycka 2010. Han var en av mina första hjältar och mer eller mindre en ikon i skidbranschen. Trots sin svåra hjärnskada han drabbades av under ett fall 2005, hade han kämpat sig tillbaka mot den nivå han hade innan skadan. Man kunde följa hans kamp att få tillbaka koordinationen i kroppen, att hitta muskelminnena igen och lära sig saker han en gång tidigare gjorde utan att blinka.
När jag tänker på CR idag är det framförallt två saker som definierar honom. Hans kamp tillbaka till skidtoppen. En orättvis kamp skulle det visa sig. Han kom aldrig i närheten av den nivån han hade innan skadan och han var på något sätt en skugga av sitt forna jag. Jag kunde aldrig förlika mig med detta och tyckte det mest var sorgligt de sista åren när jag såg honom på film. För det var hans prestationerna pre-2005 som verkligen definierade honom som skidåkare. Det var där, i skärningspunkten mellan park och storaberg som en helt ny typ av skidåkarstil föddes och CR var störst av dem alla.
CR Johnson var en av de alla största inom skidvärlden och redan vid 15 års ålder blev han den förste som gjorde 1440 på skidor. Han var tidig med att bygga stora hopp i backcountryn och ta tricken till storabergslinjerna. När man tittat på skidfilmer idag är det ju såklart inget konstigt att åkare Dane Tudor eller Tanner Hall för den delen poppar 3or i sina åk. Men det fanns en tid då parkåkarna höll sig i sin park och bigmountainåkarna höll sig i Alaska.
Åken skulle vara branta, exponerade och gärna elvas från toppen. Hjältarna hette Dean Cummings, Aron McGovern och Michah Black men den kaxige tonåringen från Kalifornien vävde in trick i sina åk på ett sätt ingen hade sett tidigare. För CR fanns det ingen tydlig gräns mellan park och storabergsåkning. De kunde bemästras med samma skidor och samma kropp.
Hans stjärnstatus var stadigt stigande och tillsammans med sin vapendragare Tanner Hall producerade han filmer, var en progressiv i pipeåkare, formade en ny form av åkning inom big mountainscenen och satte således riktningen för framtidens åkning. Hans betydelse för hur vi åker skidor idag är svår att underskatta.
