The Bunch – Far Out

2013-10-22 15:00

Med fokus på vad de själva gillar, istället för vad andra kan tänkas tycka om, har The Bunch satt ihop filmen Far Out. Nu släpps den på nätet, och i samband med detta berättar The Bunch sin historia, på sitt sätt.

Att förmedla en känsla är precis lika abstrakt som det låter. För att lyckas är skickligheten i att kunna placera ditt sinne i ett abstrakt tillstånd av största vikt. Om du helt glömmer konceptet med boxen som vi ofta får rådet att tänka utanför, kan du se det du tidigare sett så många gånger, men med helt nya ögon. För när inte ens din tanke längre har gränser, kan din nyfikenhet och kreativitet ge dig gåvan att finna glädje i något du tidigare aldrig ägnat en extra tanke åt. Att kunna angripa synen framför dig med total objektivitet och stänga ute omgivningens tycke och vad som är gångbart, trendigt eller säljande, skapar möjligheter. Möjligheter att fokusera ur ditt egna perspektiv och bygga upp en helt personlig målbild. Hur dessa tankar kan kopplas ihop med ett gäng kompisar som spenderar sitt liv med att åka skidor, kan till en början vara svårt att förstå. Men detta beteende är en av anledningarna som gör dem speciella.

När The Bunch föddes är inte helt solklart, men förspelet till födelsen skedde under gymnasietiden i Kiruna. Skidåkning stod på schemat och internet förgylldes av en och annan edit signerad Hummpe Films. När Hummpe flyttade uppstod ett tomrum som de åkare som var kvar i Kiruna kände att de kunde fylla. Så någon gång under det tredje och sista året skedde det, The Bunch folkbokfördes i den svenska skidscenens register. Tydligen existerar det även en hel film från den här tiden som, om vi har tur, kanske släpps i en exklusiv nostalgi-utgåva i framtiden.
Att en av de första edits som släpptes mestadels
innehåller ätande och drickande av köttbullar och mjölk är
ungefär lika bisarrt som det är kännetecknande för dem.

Geografiskt sett är medlemmarna i The Bunch utspridda i olika delar av Sverige. Vilket skulle kunna innebära problem när det gäller planering om vi inte levde i den Skypevälsignade tid vi gör. Trots
kommunikationshjälpmedel är det fortfarande många som ska få sina röster hörda, vilket kan ta ett tag. För om man ser till idéer och tankar är skillnaderna inte lika påtagliga, men går knappast att beskriva som enhetliga, chocken som uppstod över en intervju som blev klar efter bara en timma är en mer korrekt beskrivning. Men blandningen av personer är inte bara en anledning till namnvalet, det är på grund av denna mix deras kreativa förhållningssätt till skidåkning uppstått, influerade av varandra.

Den fria skidåkningvärldens utveckling definieras ofta i det slutgiltiga välkomnande till de idrottsliga finrummen, OS. Men i samma takt har den mer svårdefinierade filmande delen expanderat från hemmavideos på baksidan till
genomgående professionella produktioner. Hur kul det än må vara att det är möjligt att tjäna pengar på skidfilm, tenderar en del professionella produktioner att förlora en del av känslan i den färdiga filmen, och refereras ofta till som skidporr i insatta kommentarsfält.
Detta är en helt naturlig konsekvens när personerna bakom produktionen inte är desamma som syns framför kameran, men likväl tråkigt för de som inte nöjer sig med
den senaste kamerateknologin använd i en episk solnedgång för att bli peppade inför vintern.

The Bunch är inte professionella, åtminstone inte i filmproduktionen. Planerna inför den gångna säsongen var rätt få, två närmare bestämt. Det skulle göras en film, och den skulle vara uppbyggd på det klassiska sättet med att varje åkare skulle få sin egen del. Varje del är dessutom, med några få undantag, redigerad av personen du ser åka, vilket lyfter filmen till en presentation av skidåkning som något mer än en spektakulär idrott eller en adrenalinpumpande aktivitet.
Möjligheten att kunna lägga ned hur mycket tid de vill på sin egna del tillsammans med friheten av att ingen annan bestämmer över hur slutresultatet ser ut, har gjort varje del till ett personligt uttryck hela vägen från åkning till redigering. Eller som de själva uttrycker det:
”Det känns som att många andra, när de
gör skidfilm, försöker göra det så bra som möjligt i andras ögon. Vi fokuserar bara på att göra det på det sättet vi tycker är fett”.

Skidåkning kan ses som en idrott likt fotboll eller ishockey, inget fel med det. Att utvecklas genom att arbeta mot tydliga mål med ett tillvägagångssätt som andra utövare tidigare bevisat leder till framgång, är naturligt. Men det är inte det slutgiltiga svaret på vad skidåkning är. Eller snarare vad det kan vara. Skapande personer talar ofta om vad de inspireras av, och svaren brukar ofta vara mer utsvävande än det faktiska skapandet.
Men sanningen är att när du har en huvudsaklig referensram i din mentala värld, och om den ramen råkar vara skidåkning, så är det möjligt att koppla ihop varje intryck med skidåkning. Det är i huvudet idéerna föds, utförandet är bara uttrycket av det som föddes i din hjärna.

En säsong spenderad på platser som den djupa skogen i norra Sverige, soldränkta Kalifornien, Stockholms kalla
decembergator och Oregons hemliga repliftar med ett gäng skidåkare som valt sin egen väg. Även om deras skidåkning inte faller dig i smaken, avvara dryga trettio minuter åt att ge The Bunch en chans att presentera deras olika mentala världar presenterade som en.
Om du sedan inte gillar det du ser så spelar det ingen roll, The Bunch är inte för alla. På samma sätt som ett otränat öga inte kan se detaljer, kan den som saknar insikt i skidåkning inte förstå skidåkning till dess fullo. Men om du försätter ditt sinne i ett abstrakt tillstånd och gör dig redo att ta in det som föddes när Liam Downey lät ett gäng svenska killar följa med på en resa in i skogen, så ökar du din möjlighet att förstå känslan som The Bunch förmedlar.