MSP Yearbook (Sida 5)

Så jävla schysst film asså. Åkarna håller ju så jävla hög klass asså. Om man bara gillar storbergsåkning kanske det inte är någon bra film eftersom det är mycket jibbing i park och i backcountryn. Men om man är ett jibbfan så kommer man älska den. Seth Morrisson har ett jävligt bra avsnitt för att ha varit skadad så mycket som han var förra säsongen. Men de bästa delarna står nog ändå nästan Mark Abma, Tanner Hall och Mike Douglas för. Coolt med Mark Abma som aldrig förut kört stor berg.
Filmningen är ruskigt bra speciellt på ett hopp där det ser ut som att åkarna flyger åt ett annat håll än vad de gör. Jag kan inte hitta mycket som är dåligt med filmen förutom Shane McConkeys och JT Holmes alldeles för långa del om Skibasejump. Även om det är ballt så håller det på för länge.
Men om du vill ha mycket för pengarna ska du lätt köpa Yearbook, den är ju liksom 70 minuter lång + extramaterial. Kan det bli mycket bättre?
KÖP!
Filmningen är ruskigt bra speciellt på ett hopp där det ser ut som att åkarna flyger åt ett annat håll än vad de gör. Jag kan inte hitta mycket som är dåligt med filmen förutom Shane McConkeys och JT Holmes alldeles för långa del om Skibasejump. Även om det är ballt så håller det på för länge.
Men om du vill ha mycket för pengarna ska du lätt köpa Yearbook, den är ju liksom 70 minuter lång + extramaterial. Kan det bli mycket bättre?
KÖP!
Jeg synes både filmingen og kjørerne gjør det bra, men når du må sitte foran skjermen i godt over en time og se i tv'en blir det for kjedelig! spesielt når det er viet ca 15 min til mcconkey som hopper i skjerm, det er fett å se en... og kanskje to ganger. men en curlingmatch er mye mer spennende i lengden spør du meg. lengden på filmene er det jeg har synes har vært problemet helt fra dag en, det virker ikke akkurat som om de lærer!! men på den annen side, det kan jo hende det er jeg som er en idiot...for de fleste jeg snakker med synes jo det her er fett.. jaja, da får det bare være..

MSP må vara skidvärldens motsvarighet till den amerikanska filmbranschens kanske största filmbolag, Dreamworks, men detta är inte enbart av godo. visst, de bränner mer cash på sina intron än vad Garhammar ens skulle kunna drömma om att ha som budget, de arbetar enbart med gräddan av världens största galningar som stått på ett par skidor, och de får filma under bästa möjliga förhållanden världen över.
men, de lever också med skyhöga förväntningar. år efter år förväntar vi oss nya mästerverk som ska vinna omröstningar om "Video of the year" hit och "Best skiflick ever" dit. numera kräver vi dem på de bästa åkarna, de största bergen, de fetaste tricken, och inte minst de bästa filmerna. vissa gånger klarar MSP av att leva upp till dessa förväntningar, men ibland räcker det inte hela vägen. årets MSP-produktion till exempel, Yearbook, hamnar tyvärr bland de senare.
det börjar dock bra. ett intro med lite hederlig amerikansk Porky's-humor i high school-miljö med filmens alla stjärnor i stereotypiska filmroller, och givetvis några av årets grymmaste filmklipp i snabb följd. den inledande filmsekvensen signerad Mark Abma leverar ordentligt, och den strax efteråt efterföljande sekvensen med Tanner Hall är utan tvekan en av årets bästa. lite senare när MSP:s egen fixstjärna Seth Morrison får gråta ut över sin misslyckade säsong får vi en intressant inblick i hur tufft de här pojkarna och flickorna egentligen har det när de inte sprutar champagne på varandra på prispallar världen över eller löser in enorma sponsorcheckar på banken.
sen är det rätt magert. MSP:s andra trotjänare och även han en livs levande legend, Shane McConkey, fortsätter att försöka dölja att hans karriär är på nedgång genom att blanda skidåkning med basejump och därmed försöka visa hur big mountain-skidåkning kan utvecklas. visst, det är väldigt innovativt att köra alpint med vattenskidor och göra framåtvolter utför 300 miljarder meter höga klippor med fallskärm på ryggen, men... jag vet inte, jag tycker det känns desperat och det blir grymt trist i längden. att sedan Hugo Harrison får avsluta filmen med ett "bara" helt okej åk känns som ett stort antiklimax.
själva filmkvalitén är det inte mycket att säga om. vi bjuds på 16 mm-porr så långt ögat når, helikoptershots på helikoptershots, och väl fungerande redigering. men det räcker ändå inte. precis som i många stora amerikanska Hollywood-produktioner har lite av skaparglädjen gått förlorad bland de stora pengapåsarna som bolaget har som budget. jämför med svensk-amerikanska bolaget Robot Food och ni förstår säkert vad jag menar. sen är det det här med MSP:s humorinslag - de är inte roliga. jag är ledsen. de är bara jobbiga och sabbar betydligt mycket mer för filmen än vad de tillför den. dessutom, utan dem hade filmens rätt bisarra längd kunnat kortas ner något.
men, de lever också med skyhöga förväntningar. år efter år förväntar vi oss nya mästerverk som ska vinna omröstningar om "Video of the year" hit och "Best skiflick ever" dit. numera kräver vi dem på de bästa åkarna, de största bergen, de fetaste tricken, och inte minst de bästa filmerna. vissa gånger klarar MSP av att leva upp till dessa förväntningar, men ibland räcker det inte hela vägen. årets MSP-produktion till exempel, Yearbook, hamnar tyvärr bland de senare.
det börjar dock bra. ett intro med lite hederlig amerikansk Porky's-humor i high school-miljö med filmens alla stjärnor i stereotypiska filmroller, och givetvis några av årets grymmaste filmklipp i snabb följd. den inledande filmsekvensen signerad Mark Abma leverar ordentligt, och den strax efteråt efterföljande sekvensen med Tanner Hall är utan tvekan en av årets bästa. lite senare när MSP:s egen fixstjärna Seth Morrison får gråta ut över sin misslyckade säsong får vi en intressant inblick i hur tufft de här pojkarna och flickorna egentligen har det när de inte sprutar champagne på varandra på prispallar världen över eller löser in enorma sponsorcheckar på banken.
sen är det rätt magert. MSP:s andra trotjänare och även han en livs levande legend, Shane McConkey, fortsätter att försöka dölja att hans karriär är på nedgång genom att blanda skidåkning med basejump och därmed försöka visa hur big mountain-skidåkning kan utvecklas. visst, det är väldigt innovativt att köra alpint med vattenskidor och göra framåtvolter utför 300 miljarder meter höga klippor med fallskärm på ryggen, men... jag vet inte, jag tycker det känns desperat och det blir grymt trist i längden. att sedan Hugo Harrison får avsluta filmen med ett "bara" helt okej åk känns som ett stort antiklimax.
själva filmkvalitén är det inte mycket att säga om. vi bjuds på 16 mm-porr så långt ögat når, helikoptershots på helikoptershots, och väl fungerande redigering. men det räcker ändå inte. precis som i många stora amerikanska Hollywood-produktioner har lite av skaparglädjen gått förlorad bland de stora pengapåsarna som bolaget har som budget. jämför med svensk-amerikanska bolaget Robot Food och ni förstår säkert vad jag menar. sen är det det här med MSP:s humorinslag - de är inte roliga. jag är ledsen. de är bara jobbiga och sabbar betydligt mycket mer för filmen än vad de tillför den. dessutom, utan dem hade filmens rätt bisarra längd kunnat kortas ner något.