Line Sick Day 95
Nivå: Avancerad
Märke: Line
Årsmodell: 2017
Mått (Nos/Midja/Bak): 130/95/115 mm Svängradie: 18.20 m Vikt: 3704 gram (179 cm)
Längder: 172,179,186 cm
Rekommenderat pris: 4899 Kr
Tillverkarens beskrivning
Get ahead of the masses on the Sick Day 95! This ski is perfect for floating through much of anything the mountain tosses at you without ever sacrificing the hold on hardpack.
5
4
3
2
1
Styrkor:
Line Sick Day 95 i längden 179 har varit de skidor jag åkt nästan enbart på de senaste två vintrarna, där jag haft åtminstone 20 skiddagar vardera. Jag kan direkt säga att vad jag vet så finns det få skidor jag hellre skulle velat haft som kompanjoner!
De har passat min väldigt blandade åkstil i nästan alla lägen.
Först och främst har jag blivit förvånad över hur bra de faktiskt agerat på svenska ISIGA fjäll, där de även på ren blåis (iallafall nyslipade) slår många andra all-mountain skidor jag testat, så som hypeade Head Kore 105 och Black Crows Atris. Visserligen är dessa en bit bredare och kanske mer tänkta mot pudret, men å andra sidan kommer de från bolag bra mycket mer kända för bra pistlagg och kvalitetsskidor än Line. När jag köpte Sick Day 95 hade jag svårt att tro att de verkligen skulle "rip like a carving ski" som företagets förklaring utlovar, i och med sin lätta och lekfulla approach annars, men jäklar Line imponerar! Den mindre radien jämfört med andra skidor i segmentet passar också mig och min åkstil perfekt, och skidorna är relativt lätta från kant till kant tycker jag.
På med mina oerfarna mått mätt djupa puderdagar i alperna (Sestriere och Val d'Isere) har de inte heller svikit, och även om min teknik och erfarenhet där inte är helt hundra tycker jag att jag lyckats hålla mig afloat mycket bra trots en i detta läge relativt smal midja. Tror "early rise:n" i tipen skall ha mycket tack här, och något behov av en fullrocker-figur istället för rocker-camber-rocker har jag inte alls känt av.
I eftermiddgspåskslasket i Åre gör de sig dock allra bäst, och den lekfullheten som jag räknade med vid köp får verkligen visa sig. Undvikandet av metall i strukturen och poppelkärnan gör skidorna ruggigt lätta, och med den tillhörande sköna poppen så blir de upp emot meterhöga(!) kullarna mitt i backen nere vid VM8:an roliga istället för frustrerande hinder, som jag känt att de kan bli på polares mer tyngre mer pistinriktade/hårdkörande all-mountain skidor så som Völkl Mantra och Blizzard Bonafide.
Övrigt jag älskar med Sick Day 95 är de faktiskt till skillnad från många nyare all mountain-skidor faktiskt har kvar en skön böj även i tailen. Jag har haft som litet projekt för min allmänna koordinations skull att bli någorlunda bra på att åka baklänges, och ibland när vädret sviker så spenderas dagarna i parken, och då har det varit jäkligt skönt med denna (med den lilla inblick och kunskap jag har) allt mer "försvinnande" feature. Grafiken diggar jag också skarpt, inga fula symboler eller konstigheter utan en neutral men lite exotisk och tilltalande blend.
Svagheter:
Negativa saker om dessa skidor som jag som sagt åkt på en hel del har jag haft svårt att hitta. En sak skulle väl vara att även om de överraskar positivt pistmässigt så kan det ändå bli ett fåtal ganska jobbiga dagar när ren is är det det enda föret du kan hitta och du inte slipat kanterna på ett tag. Då skulle jag hellre ställa mig på farsans Völkl RTM 81, men å andra sidan är inte det vad skidorna är tänkta för, och väldigt få all mountain-skidor kunna sticka ut hakan i sådana förhållanden. Av de jag testat (en hel del på skidtestarhelger) möjligen Nordica Enforcer eller Völkl Kanjo, men de har också en helt annan tyngd och kärna respektive smal midja och figur. En andra sak jag skulle kunna anmärka på är att ena skidans tip delade sig smått i två sådär klassiskt en eftermiddag sent inne på andra säsongen, men sen jag körde på lite starkt lim har inte problemet gjort sig hört igen.
Sammanfattning:
Allt som allt skulle jag säga att Line Sick Day 95 är en av de skidor som lyckas riktigt jäkla bra med alla all mountain-skidors mål att vara en "one ski quiver", det vill säga att måste du låsa dig för en skida för en hel säsong med blandad åkning med kanske lite svenska fjäll men även lite högre berg med i planeringen så är det här verkligen inget dåligt val! Visst, alla skidor i detta kompromissande segment lutar åt något håll, och isåfall är väl den här modellen för de som söker främst lekfullhet, med jag vill va tydlig med att de ändå är överraskande bra i pisten! Bra jobbat Line!
Årsmodell: 2015
Åkstil: Kör allt förutom turande, men mest har det kanske blivit pist och slasklek.
Testad längd: 179 cm
Åkarens längd: 178 cm
Line Sick Day 95 i längden 179 har varit de skidor jag åkt nästan enbart på de senaste två vintrarna, där jag haft åtminstone 20 skiddagar vardera. Jag kan direkt säga att vad jag vet så finns det få skidor jag hellre skulle velat haft som kompanjoner!
De har passat min väldigt blandade åkstil i nästan alla lägen.
Först och främst har jag blivit förvånad över hur bra de faktiskt agerat på svenska ISIGA fjäll, där de även på ren blåis (iallafall nyslipade) slår många andra all-mountain skidor jag testat, så som hypeade Head Kore 105 och Black Crows Atris. Visserligen är dessa en bit bredare och kanske mer tänkta mot pudret, men å andra sidan kommer de från bolag bra mycket mer kända för bra pistlagg och kvalitetsskidor än Line. När jag köpte Sick Day 95 hade jag svårt att tro att de verkligen skulle "rip like a carving ski" som företagets förklaring utlovar, i och med sin lätta och lekfulla approach annars, men jäklar Line imponerar! Den mindre radien jämfört med andra skidor i segmentet passar också mig och min åkstil perfekt, och skidorna är relativt lätta från kant till kant tycker jag.
På med mina oerfarna mått mätt djupa puderdagar i alperna (Sestriere och Val d'Isere) har de inte heller svikit, och även om min teknik och erfarenhet där inte är helt hundra tycker jag att jag lyckats hålla mig afloat mycket bra trots en i detta läge relativt smal midja. Tror "early rise:n" i tipen skall ha mycket tack här, och något behov av en fullrocker-figur istället för rocker-camber-rocker har jag inte alls känt av.
I eftermiddgspåskslasket i Åre gör de sig dock allra bäst, och den lekfullheten som jag räknade med vid köp får verkligen visa sig. Undvikandet av metall i strukturen och poppelkärnan gör skidorna ruggigt lätta, och med den tillhörande sköna poppen så blir de upp emot meterhöga(!) kullarna mitt i backen nere vid VM8:an roliga istället för frustrerande hinder, som jag känt att de kan bli på polares mer tyngre mer pistinriktade/hårdkörande all-mountain skidor så som Völkl Mantra och Blizzard Bonafide.
Övrigt jag älskar med Sick Day 95 är de faktiskt till skillnad från många nyare all mountain-skidor faktiskt har kvar en skön böj även i tailen. Jag har haft som litet projekt för min allmänna koordinations skull att bli någorlunda bra på att åka baklänges, och ibland när vädret sviker så spenderas dagarna i parken, och då har det varit jäkligt skönt med denna (med den lilla inblick och kunskap jag har) allt mer "försvinnande" feature. Grafiken diggar jag också skarpt, inga fula symboler eller konstigheter utan en neutral men lite exotisk och tilltalande blend.
Svagheter:
Negativa saker om dessa skidor som jag som sagt åkt på en hel del har jag haft svårt att hitta. En sak skulle väl vara att även om de överraskar positivt pistmässigt så kan det ändå bli ett fåtal ganska jobbiga dagar när ren is är det det enda föret du kan hitta och du inte slipat kanterna på ett tag. Då skulle jag hellre ställa mig på farsans Völkl RTM 81, men å andra sidan är inte det vad skidorna är tänkta för, och väldigt få all mountain-skidor kunna sticka ut hakan i sådana förhållanden. Av de jag testat (en hel del på skidtestarhelger) möjligen Nordica Enforcer eller Völkl Kanjo, men de har också en helt annan tyngd och kärna respektive smal midja och figur. En andra sak jag skulle kunna anmärka på är att ena skidans tip delade sig smått i två sådär klassiskt en eftermiddag sent inne på andra säsongen, men sen jag körde på lite starkt lim har inte problemet gjort sig hört igen.
Sammanfattning:
Allt som allt skulle jag säga att Line Sick Day 95 är en av de skidor som lyckas riktigt jäkla bra med alla all mountain-skidors mål att vara en "one ski quiver", det vill säga att måste du låsa dig för en skida för en hel säsong med blandad åkning med kanske lite svenska fjäll men även lite högre berg med i planeringen så är det här verkligen inget dåligt val! Visst, alla skidor i detta kompromissande segment lutar åt något håll, och isåfall är väl den här modellen för de som söker främst lekfullhet, med jag vill va tydlig med att de ändå är överraskande bra i pisten! Bra jobbat Line!
Årsmodell: 2015
Åkstil: Kör allt förutom turande, men mest har det kanske blivit pist och slasklek.
Testad längd: 179 cm
Åkarens längd: 178 cm