Salomon AK Rocket S-LAB


Märke: Salomon
Årsmodell: 2004
130-95-114, R=25 m, Längd: 195 och 205cm (205:an reserverad för teamåkare). Finns endast i begränsad upplaga från Salomons race-lab. Leverans beräknad till v.51 2003. Mer info under (din far han har inga pengar kvar)www.salomonski.com > Mags&Infos


Vad tycker du om Salomon AK Rocket S-LAB?
5
4
3
2
1
nilse
2005-02-10
jag tycker att skidan är skön och rolig, den flyter bra på snön (offpisten), men jag skulle inte kunna tänka mig att åka me den i pisten, känns ganska menlöst imed att den är gjord för offpist o lössnö! men den är jäkligt rolig och vacker att bara titta på! mums säger jag med längtan till offpisten.

(härlig skida att glänsa in på afterskin med)

Åkarens vikt: 70 kg

RocketChazer
2004-11-06
Åkt skidan i alla fören ( 195 cm), från svart hård pist till moddig skogsåkning.
Jag upplevde skidan mycket bra i alla förhållanden, Salomon har lyckats mycket bra den här gången.
Kommer att åka 205 cm i vinter

Åkarens vikt: 85 kg

MnO
2004-02-18
Jag har åkt på den gamla mjuka gröna AK Rocket 190cm och bytte sen den mot en AK Rocket Pilot Pro 195 (också grön, men med Spaceframe och pilotbindning), vilken i sin tur förra året byttes mot butiksvarianten av AK Rocket Pilot 195 och i år åker jag på nya AK Rocket S-Laben i 195 (även kallad AK Rocket Swallowtail). Jag kan därmed jämföra S-Laben med tidigare utgåvor av AK Rocket.

Först måste jag ju säga att det skiljer väldigt mycket i uppträdande mellan de fyra olika modellerna (med undantag från AK Pilot Pro och AK Pilot som är ganska lika). Den första mjuka skidan var ju en dröm i puder, men fullständigt värdelös i pisten (speciellt 190cm-versionen). Det fladdrar på ordentligt redan i måttliga farter. Å andra sidan är det få skidor som är så lättåkta i svår snö som skare och vindpack och skidan är kvick och smidig och är den bästa skida jag har åkt för puder i skogen tex.

AK Rocket Pilot är mycket mer allround. Även om den är mjuk i jämförelse med andra bredlagg i den här längden är piloten väldigt, väldigt mycket styvare under foten än original-AK:n. Den är betydligt mer inriktad på fart i lössnö och kräver mer av åkaren. Detta illustreras tydligt om man lånar ut de två paren till en ovan åkare. Med orginalRocketen jublas det direkt över bredlaggens förträfflighet i puder, medans orden "brytigt", "för stora för mig", "jag är inte stark nog" och liknande är de första kommentarerna som kommer om samma person lånar AK Pilot. Givetvis är det inte så intressant att höra vad en ovan åkare säger om en skida, men jag tycker ändå att det beskriver skillnaden i känsla ganska bra. Pilot kräver mer kraft. Jag tror att skillnaden mest sitter i den helt förändrade böjkurvan i skidan. AK Rocket Pilot har en mycket speciell böjkurva i och med att den är väldigt mjuk längst bak och längst fram, samtidigt som den är styv under foten. Det ger en kombination av lättsvängdhet och stabilitet, men samtidigt försvinner mycket av den servostyrningskänsla som den första AK Rocket hade. Vinsten kommer i uppåkt snö och i pisten i form av en helt annan stabilitet.

AK Rocket S-LAB är i känslan i puder ett steg tillbaka mot den första AK:n. Och med det menar jag inget negativt, snarare tvärtom. Trycker man till i vertikal led får man en mycket tydlig återstuds och surfkänslan är påtagande. Jag tycker att Salomon har lyckats alldeles ypperligt med den här modellen när det gäller att kombinera lekfullhet och allvar i samma skida. S-LAB:en har liksom AK Rocket Pilot Spaceframe-konstruktion, men det handlar mer om utseende än funktion. Skidan är klart mjukare under foten än Pilot och man får en tydligare retur i t.ex. gammal hederlig puderpump i och med svikten i skidan. Jämför man mått ser man snart att den är breddad med en cm och att Salomon har gått ifrån den typ av indragen skärning som AK Pilot har. Lite tendenser på indragen skärning finns fortfarande, men det är inte alls lika tydligt som på den tidigare modellen. Intressant är också att Salomon skippar Pilotinfästningen för bindningen. Enbart en fördel enligt mig, då man kan välja att sätta dit t.ex. Diamir Freeride samtidigt som man slipper den ur hållfasthetssynpunkt tveksamma nedsänkningen i capen nära stålkanten som finns på Pilot.

Mest iögonfallande är utformningen av bakänden. Stålkanten slutar ca en dm från baken och egentligen är skidan en 185:a med en extra pålimmad rejäl fishtailsmodul längst bak. "Spröten" är väldigt mjuka och då de flexar individuellt kan jag liksom föregående talare tänka mig att det inverkar på egenskaperna ganska mycket. Det är dock svårt att säga exakt hur. Frågan är dock hur hållbarheten är i bakänden. Det är inte helt otänkbart att det kan hända otrevligheter om man landar hårt med bakvikt eller liknande. I och för sig fanns ju modellen som teamskida förra året med liknande bakände och var det problem med hållbarheten visade det sig säkert då. Förhoppningsvis har Salomon testat sig fram till en konstruktion som håller.

Efter att ha åkt en vecka plus några strödagar skulle jag utan vidare kunna dra till med att det här är den skida som jag har varit mest nöjd med hittills när det gäller skidor för varje-dag-åkning i alperna. I lössnö är skidan väldigt lättsvängd och livlig. Modellen har redan lyckats få ett rykte att passa bäst till stora feta svängar på Alaskaliknande berg. Troligen är Salomon ganska nöjda med den imagen, men jag tycker inte alls att den stämmer, även om det säkerligen inte är några problem att uträtta just den typen av aktivitet med skidan. Jag tycker snarare att modellen inbjuder till snabba svängar och varierat åktempo. Jag har nog aldrig åkt på en skida som känns så pass mångsidig när det gäller uppförande i lössnö. Jag fick en trygghet i åkningen i och med att det känns som att man kan gå över i korta svängar och få ner farten i lägen där AK Pilot snarare skulle ha gett en känsla av att det skenar på lite för bra.

Frågetecknet tycker jag är hur den fungerar för en duktig och tung åkare. Jag väger 73 kg och tycker att den känns närmare snäll och lekfull än biffig och kraftfull. Jag tycker inte det känns som en skida som går igenom allt bara man vågar stå på och tar 300kg i benpress. Jag åker mycket och har väl ganska bra driv i åkningen, men jag är ändå väldigt långt från toppåkarna i team och liknande. Jag undrar om inte tunga och/eller mycket duktiga friåkare kommer att uppleva den här skidan som för snäll. Skillnaden mellan den här skidan och t.ex. Völkl Explosive eller Dynastar Prorider för att nämna några är stor när det gäller hårdheten i flexet. Kanske har Salomon lyckats bygga in tillräckligt med stabilitet i konstruktionen för att tillfredställa även den åkargruppen, men jag är lite tveksam. För mig känns skidan i nuläget optimal, men jag är som sagt ingen teamåkare. Det är säkert därför det finns en team-reserverad 205:a att ta till när det ska filmas stora-bergs-åkning. Ryktet säger att det i teamkretsar finns en ny variant som kallas S-LAB Pro som är 113 eller nåt sånt under foten. Troligen får vi se någon variant på den nästa höst i butikerna. Den skidan är väl årets motsvarighet till Kajs "Great White" från förra säsongen och kan väl ses som omöjlig att få tag på för vanliga dödliga.

När det gäller uppförandet i pisten tycker jag att skidan presterar på en nivå som för mig är tillräckligt bra. Jag har inte hunnit testa den i tillräckligt varierande underlag för att kunna ge ett nyanserat uttalande. För mig som relativt lätt är det i och med mjukheten enklare att trycka igenom skidan i kortsvängar och få en tydligare retur än med AK Pilot som jag upplever som relativt tungjobbad i korta svängar. Den ökade bredden märker man inte alls av. Labben känns som sagt snarare smidigare än Piloten i pisten trots en extra centimeter under foten. Hur greppet är på hårt underlag vet jag inte, men det är knappast någon vild gissning att det kommer krävas fräscha kanter för att få den att sitta. Ett plus i sådana förhållanden är dock att skidan är så pass förutsägbar. Gör skidan som man tror att den ska göra vågar man åka på hårdare, även när det är isigt.

Åkarens vikt: 73 kg